Är e-handel bra eller dåligt för miljön?

Är det bättre för miljön att e-handla än att köpa i butik och vems ansvar är det egentligen att skapa en hållbar utveckling för e-handeln?

Förstår våra politiker verkligen omfattningen av den transformation som e-handeln skapar i vårt samhälle? Finns kompetensen och resurserna som krävs för att anpassa lagar, infrastruktur och miljökrav i samma hastigt som rådande förändringstakt på e-handelsmarknaden? Eller ligger miljöansvaret på e-handlarna och konsumenterna?

Så förändras Ikeas koldioxidutsläpp med e-handel

Ikeas hållbarhetschef i Sydostasien, Lars Svensson, säger att Ikeas e-handel i samma område har minskat transporten till och från butikerna vilket har reducerat företagets totala koldioxidutsläpp med 14 %. Det är såklart glädjande siffror och bilden Ikea målar upp stämmer säkert väl överens med den bild som många har av e-handel idag; att e-handla är ett klimatsmart alternativ med uteblivna transporter till och från butikerna med minskade utsläpp som direkt följd.

Men är uteblivna transporter till och från de fysiska butikerna tillräckligt för att väga upp de negativa effekterna?

Inte riktigt kanske. För varje positiv miljöeffekt som man kan identifiera finns det oftast likväl en negativ följdeffekt.

• Minskade utsläpp för transport till butiker VS ökade transporter av paket vid inköp och retur.

• Inga butiker som kräver en massa energi VS lager som ger en ökad förbrukning av papper, plast och energi.

En lista med exempel på för- och nackdelar med e-handel kontra fysisk handel skulle kunna vara oändligt lång, men vi väljer att stanna här.

Vad är konsumenternas tankar om e-handelns påverkan på miljön?

Elever på ett universitet i Indien utförde en studie** där de intervjuade 500 personer som ansåg sig vara väl insatta i hur e-handeln fungerar.

Av de tillfrågade ansåg sig 60 % ha en god uppfattning om vad global uppvärmning är och 86 % tyckte att man omgående borde göra något i frågan.

Vad får vårt nya konsumtionsbeteende för konsekvenser på miljön?

För konsumenterna möjliggör e-handeln flexibla inköp direkt från hemmet vilket både spar tid och eliminerar utsläpp för transporten till och från butiken. Samtidigt gör tjänster så som Wish det väldigt enkelt att klicka hem billiga produkter som skickas från andra sidan jordklotet. Paket som enligt Postnord många gånger dels aldrig blir uthämtade och som med största sannolikhet skickas direkt från fabriker där tillverkning av hållbara material inte är högst prioriterat.

Enligt Postnords e-barometer Q1 2018 vill 90 % av konsumenterna i Sverige ha både fri frakt och fri retur, något som många e-handlare såklart anpassar sig efter.

Enligt Gwyneth Fries som är hållbarhetsrådgivare på det ideella företaget Forum for the Future blir konsekvensen att e-handeln möjliggör samma beteende med shopping som Tinder gör med dejtande.

Vi beställer 14 olika par byxor med vision att behålla ett par och sedan skicka tillbaka resten. Istället för att vi tar oss till butiken, tar vi hem butiken, säger Gwyneth.

Detta beteende förklarar också den enormt höga returgraden på upp till 40-50 % som en del aktörer inom modebranschen bevittnar idag.

Hur påverkas vårt köpbeteende och miljön av de stora marknadsplatsernas framfart?

De stora marknadsplatserna eller "nätgalleriorna" som de ibland kallas är motsvarigheten till de fysiska galleriorna som vi förut vände oss till för att göra alla inköp men som vi idag väljer att besöka allt mer sällan. Aktörer som Amazon, Alibaba, JD och Rakuten är bara några exempel på multimiljard-företag som både påverkar vårt köpbeteende och miljö i allra högsta grad.

Som köpare är det såklart jättesmidigt att kunna beställa allting från ett ställe som man kan göra hos dessa ”nätgallerior". Relativt lite eftertanke läggs vid att ordern med 5–10 olika produkter inte skickas från en plats utan kan komma i separata paket från olika delar av världen.

Lägre priser och högre försäljning på bekostnad av vår miljö

Under den välkända köphelgen Black Friday förra året befann sig 82 000 diesellastbilar och mindre transportbilar på vägarna i England. Black Friday i England eller USA är dock ingenting jämfört med Kinas motsvarighet ”Singles Day”. Under endast EN dag lyckades Singles Day generera 1,5 miljard paket och som direkt följd av detta släpptes 70.000 ton koldioxid ut när paketen levererades.

En annan följdeffekt är att myndigheterna i många storstäder vittnar om ökade framkomlighetsproblem i trafiken som ett direkt resultat av e-handeln.

Transport och logistik är inte den största miljöboven inom e-handeln

Många forskare menar att den största miljöpåverkan kommer från framtagande av material och tillverkning. Det är alltså i de stora tillverkningsfabrikerna och när produkterna ska ompaketeras som den största miljöpåverkan sker.

E-handelsföretagens användande av förbrukningsvaror så som papper, plast och kartong är stora och kommer att bli ännu större om ingen uppfinner ett mer miljövänligt alternativ som enkelt går att återanvända.

I dagsläget finns det relativt lite forskning inom området om e-handelns totala påverkan på miljön. En del forskare menar att det är alldeles för tidigt att göra någon forskning då e-handel fortfarande är i sin linda och vi inte har fått uppleva alla negativa konsekvenser än eller att omfattningen av de konsekvenser som identifierats ännu är relativt små i jämförelse med vad de kommer att vara om 5–10 år.

Carismar hjälper svenska e-handlare att bli lite grönare

Vi på Carismar har som mission att utveckla klimatsmarta e-handelslösningar som skapar bättre förutsättningar för svenska företag att bli framgångsrika på nätet och stå emot den internationella konkurrensen. Genom det vill vi bidra till att förbättra utvecklingen av såväl det svenska näringslivet som miljön.

Källor: Postnords e-barometer Q1 2018, Researchgate - Environmental Impacts of E-Commerce